Liv Ranwegs blogg

Liv Ranwegs blogg

Om Bloggen

Hälsa, medicin, forskning, kostfakta, komplimentär medicin, alternativ medicin, recept, vad som händer i företaget och med div. utbildningar. osv.
En salig blandning.

Jag finns även på Facebook:
https://www.facebook.com/LivRanwegochhalsa

Vagusnerven, Kranialnerv X, och Kraniosakral terapi

Kraniosakral terapiPosted by Liv Ranweg Fri, July 18, 2014 14:00:06

En av de viktigaste och kanske mest ovanliga inom kroppsbehandling som vi kraniosakrala terapeuter arbetar med är Kranialnerverna. Det är ytterst få behandlingsmetoder som kommer åt att arbeta med dem. Så idag tänkte jag att jag skull ta tillfället i akt att berätta lite om en av de ”Större” kranialnerverna som påverkar mycket och flera olika delar i vår kropp.

Detta är Kranialnerv X, Vagusnerven.



Vagusnerven är känd som "den kringvandrande nerven" eftersom den har flera grenar, som avviker från två tjocka stjälkar rotad i förlängda märgen, som vandrar ner längs nacken/halsen till den lägsta delen av inälvorna i buken och möter upp nervsystemet som finns i tarmen (enteriska nervsystemet). Den påverkar bland annat ditt struphuvud, hjärta, lungor, magsäck och tarmarnas funktioner och de flesta viktiga organ på vägen. Den ingår även i det parasympatiska nervsystemet.
Den samarbetar med andra kranialnerver och jobbar både sensoriskt och motoriskt.

Vid en eventuell felrörelse/obalans i kroppen som påverkar nervens arbete kan alltså medföra en rad olika besvär. Allt ifrån hjärtklappning och andningsbesvär, till sämre tarmrörelser. Men även kolik av eventuellt belastad nacke/nackspärr efter förlossning.

Vagusnerven sänder information både ”uppströms” och ”nedströms” mellan organ/vävnader och hjärnan, för att förmedla hur det inre mår, men även för att tala om vad ”magkänslan” säger och på så sätt göra oss redo för Kamp/flykt.
En ny studie (Gut vagal afferents modulate Differentially Congenital Anxiety and Learned Fear och publicerades 21 maj 2014 i Journal of Neuroscience.) har visat att en individ vars vagusnerv som har avklippta nervtrådar och inte kan skicka information ”uppströms” har mindre ångest och rädslor, vilket visar på tarmens och hjärnans samarbete vad gäller upplevda känslor. Den så kallade ”magkänslan” är alltså mycket viktig för oss när vi fattar viktiga beslut. Man såg också att det saknades produktion av adrenalin och GABA.

En frisk och hel vagusnerv kommunicerar mellan tarm och hjärna och kan på så vis producera neurotransmittorer som acetylkolin (Acetylkolin förekommer i hjärnans cortex där det verkar upprätthålla den normala elektriska aktiviteten och därmed vakenhet. En sjukdom som tros orsakad av förlust av acetylkolinceller i hjärnan är Alzheimers sjukdom.) och GABA (är den vanligaste hämmande signalsubstansen i centrala nervsystemet. GABA är en av de signalsubstanser som förflyttar korttidsminnets information till långtidsminnet). Dessa signalsubstanser gör även att vi kan sakta ner och få lägre hjärtfrekvens, blodtryck, och hjälper ditt hjärta och organ att sakta ner så att du kan vila och återhämta dig.

Vagusnerven har alltså kopplingar till både kroppsliga och psykologiska influenser.

Dessa nya rön om vagusnerven erbjuder spännande möjligheter för behandling i flera olika områden, tex. posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Stimulering av vagusnerven skulle kunna påskynda processen där människor med PTSD kan lära sig att associera en icke-hotande stimuli som utlöser ångest med ett neutralt och icke-traumatisk upplevelse. Vagusnerv-stimulering används i dagsläget för att behandla epilepsi och depression, även om psykologiska fördelarna med VNS förblir kontroversiell.

Forskarna vill göra mer forskning för att bättre förstå den exakta dialogen mellan vagusnerven och hjärnan, som förhoppningsvis kommer att leda till mer effektiva behandlingar för PTSD och andra ångestsyndrom.










  • Comments(0)//blogg.livranweg.se/#post37

Forskningsprojekt

Kraniosakral terapiPosted by Liv Ranweg Fri, September 20, 2013 21:50:02
I höst kommer jag att jobba ideellt med ett spännande initiativ som ska leda till kunskaper som både gynnar er som patienter och som bidrar till att utveckla kraniosakral-terapi som behandlingsform.

Närmare bestämt ett forskningsprojekt med tre ganska knepiga diagnoser - knäartros, kroniska ländryggssmärtor och migrän/svår huvudvärk – eftersom det är diagnoser med vilka patienter ofta kommer till oss eftersom de har haft svårt att bli tillräckligt friska med de skolmedicinska behandlingar som erbjudits dem.
Jag har inte bestämt mig för om jag ska vara med i alla tre eller bara välja en av diagnoserna. Det lutar mot migrän/svår huvudvärk. Men om ni har några önskemål så kom gärna med förslag.

De som vill medverka i studien, som klient, kommer gratis på behandling efter ett visst "Schema" och det blir avtalsenligt.

Detta känns verkligen jättespännande!


Trevlig helg!

  • Comments(2)//blogg.livranweg.se/#post29

Den nya upptäckten, the glymphatic systeme, och Kraniosakral terapi

Kraniosakral terapiPosted by Liv Ranweg Wed, July 17, 2013 10:48:29

Ny forskning visar att kroppen har ett rensningssystem i hjärnan som förhindrar sjukdomar som Alzheimers och upprätthåller hjärnans hälsa. Att hitta sätt att stödja och förstärka denna reningsprocess kan leda till förbättrade resultat vid hjärnskada och hjärnsjukdom.

Bild: https://www.facebook.com/NeuroscienceResearchTechniques


De flesta av oss har hört talas om lymf-systemet, en samling av kärl och knutor över hela kroppen som bidrar till att rena restprodukter och är en del av kroppens immunförsvar. Nu har en grupp neuroforskare vid University of of Rochester Medical Center identifierat ett fascinerande snabbt rensningssystem i hjärnan som de kallar the glymphatic systeme.


Deras rön har publiceras på nätet i augusti 2012 av Vetenskap Translational Medicine.

Den nya tekniken av två-foto mikroskopi tillåter forskare att studera och följa flödet av blod, cerebrospinalvätska (CSV) och andra ämnen i en levande hjärnvävnad. Det glymfatiska systemets vägar fungera alltså endast i en levande hjärna, och har inte vetenskapligt observeras förrän nu.

Forskare namngav det till the glymphatic system eftersom det fungerar ungefär som det lymfatiska systemet, men förvaltas av gliaceller i hjärnan. Gliaceller är icke-neuronala hjärnceller med flera reglerande och skyddande roller inklusive förstörelsen av patogener och avlägsnande av döda nervceller.

Vad två-foto-mikroskopet visar är att i glymphatics vägar cirkulerar CSV (cerebrospinalvätska) längs specialiserade anatomiska strukturer. Tidigare forskares hypoteser är att CSV sakta sipprat genom hjärnvävnaden och filtrerat ut avfall gradvis, men detta är bara en del av bilden. Nu vet man att glymphatics system driver stora volymer av CSV mycket snabbare än man tidigare trott, för att transportera bort avfallet under tryck.

Specifikt förflyttas en volym CSV via det arteriella systemet rätt in i hjärnvävnaden, och byts ut med den mellanliggande vätskan inne i hjärnan. När den gör det, tvättar den genom vävnaden och samlar in avfall och partiklar som sitter mellan hjärncellerna. Sen inträder CSV i det venösa systemet via venerna i hjärnvävnaden, med vätskan och det avfall som plockats upp från hjärnan. På det sättet avlägsnas avfallsmaterial effektivt från hjärnvävnaden.


Vi vet att ansamling av avfall och giftiga ämnen i hjärnans miljö negativt påverkar hjärnans funktion. Upptäckten av det glymfatiska systemet öppnar upp forskningsfältet. Neuroforskaren Maiken Nedergaard säger, "Vi är hoppfulla att dessa rön har implikationer för många förhållanden som involverar hjärnan, såsom traumatisk hjärnskada, Alzheimers sjukdom, stroke och Parkinsons sjukdom". Fokus är att hitta hur det glymfatiska systemet kan vara inblandat i orsak och / eller återvinning. Här är ett exempel:

Det glymfatiska Systemet och Alzheimers sjukdom

En av de första extracellulära slaggprodukter som forskats på, inom ramen för glymphatic-rensningen, var amyloid β. Amyloid β är ett protein som gjorts och utsöndras av hjärnceller i en pågående process och som används för att utföra flera reglerande och skyddande funktioner. Eftersom hjärnan kontinuerligt producerar denna molekyl så behöver den också rensa ut all amyloid β den inte längre använder.

Vid Alzheimers sjukdom byggs amyloid β upp i hjärnan, och täpper till utrymmet mellan cellerna. Forskarna tror att denna amyloid β-plack dödar nervceller och orsakar demens som är ett primärt symptom på Alzheimers.
Vid Alzheimers kan även den glymfatiska-rensningen försämras och/eller misslyckas, vilket leder till ökad ansamling av amyloid β. Den snabba rensningsvägen kan ha slutat fungera ordentligt på grund av försämring genom åldrandeprocesser, eller effekten av en tidigare infektion eller skada.

Det kan alltså vara möjligt att bromsa utvecklingen av Alzheimers genom att öka flödeshastigheten för det glymfatiska systemet, och därigenom rensa bort amyloid β, som lagrats, snabbare.
Den goda nyheten är att vi redan har en effektiv terapi för att förbättra det glymfatiska flödet.

En Kraniosakral behandling förstärker den glymfatiska rensningen.
Även om den glymfatiska rensningen är en nyligen identifierad process, är begreppet inte helt nytt. Den Kraniosakrala Pionjären Dr John Upledger såg sin "model" av växlande CSV-produktion inom ett halvslutet hydraulsystem redan i början av 1980-talet. Denna modell var grunden för hans forskning och utveckling av kraniosakral terapi. Det finns nu en omfattande mängd forskning som visar på hälsofrämjande effekter av Kraniosacral terapi.

Kraniosakral terapi är en mild, praktisk kroppsterapi. Fokus i KST (kranisakral terapi) uppmuntrar frisättningen av trauma låst i vävnaderna, förbättrar fysiologisk funktion och främja kroppens naturliga läkningsprocesser. Kraniosakrala tekniker återställer och förbättrar vätskerörelser i hjärnan, ryggmärgen och i hela kroppen. Under en kraniosakral behandling ökar cerebrospinalvätskans (CSV) rörelse, och förbättrar då den glymfatiska rengöringen av hjärnans vävnader.

Rengöringen av hjärnans miljö är avgörande för hjärnans avgiftning, nutrition och normala funktion. Forskarnas senaste upptäckt av glymphatic-systemets mekanismer bekräftar Dr Upledgers tidigare hypotes.
Och i andra led förstår vi att kraniosakral terapi är en effektiv behandlingsform för att öka hjärnans rensning vid hjärnsjukdom och skada men även som en förebyggande åtgärd.


Research publicering Science Translational Medicine: http://stm.sciencemag.org/content/4/147/147ra111

ScienceDaily rapport: http://www.sciencedaily.com/releases/2012/08/120815142042.htm?utm_source=dlvr.it&utm_medium=linkedin&utm_campaign=Feed%3A+sciencedaily%2Fmind_brain+%28ScienceDaily%3A+Mind+%26+Brain+News%29&goback=%2Egde_4156796_member_153332887

Jeffery Iliff - The Glymphatic System video: http://www.youtube.com/watch?v=ci5NMscKJws

Dr John Upledger: http://www.upledger.com/content.asp?id=246







  • Comments(2)//blogg.livranweg.se/#post24

Vi - som hel form

Kraniosakral terapiPosted by Liv Ranweg Fri, April 19, 2013 20:08:55
Att hålla våra kroppar och vårt mentala i ett hyfsat jämt flow är lätt att inte tänka på, eller att glömma bort. När vårt "Flow" stannar upp sker någon form av "flerörelse", stagnation eller kompression. En stagnation eller kompression medför ohälsa, och då spelar det ingen roll vart stagnationen befinner sig eller kommer ifrån, den medför alltid ohälsa. Ibland lindrig, ibland dödshotande och ibland vissa fall med döden.



Några vanliga stagnationer och kompressioner som vi är vana med att kunna förstå är blodpropp/stroke, njursten, förstoppning i tarmen eller muskelkramp, medan andra stagnationer kan vara mer ovant att förstå att det kan ha negativa hälsoeffekter. Som exempelvis att stagnera i våra tankar. Det kan handla om att inte släppa taget om saker som hänt i vårt förflutna, att inte förlåta, gå vidare, acceptera m.m. Vi är inte vana att träna vårt sinnen och våra tankar, men det är lika viktigt som att vi tränar vår kropp. Vi behöver balans och harmoni mellan sinne och kropp, då kan man inte strunta i att träna en av delarna.



Vår kropp och vårt psyke är biodynamisk. Det betyder ständigt i rörelse. Även om det känns stilla så är det aldrig helt stilla. Det sker aktivitet hela tiden, dygnet runt. Nödvändig rörelse för vårt välmående och för vår överlevnad. Allt hör ihop och påverkas av varandra.

Jag vet att vi i Sverige är ovana att tänka i termer där vi ser vår kropp och vårt psyke som en gemensam form, där allt påverkar allt. Men det är fakta.
Samhörigheten i kroppen kan man se enkelt när man tittar på vår bindväv, som är vår största vävnad. Det är bindväven som håller allt på plats, i kroppen. Om vi för enkelhetens skull säger att det från levern går tre fästen med bindväv, ett från levern till ryggkotan T10, ett från levern till tarmen och ett från levern till en lunga, vad händer då om levern blir överbelastad och därmed förändrar sin rörelse?
Jo, det sker följdreaktioner vidare till andra platser i kroppen. Till exempel ryggsmärtor för att T10 blivit påverkad och dras snett.



Ett annat exempel kan vara när våra muskler i nacken eller ögonen blir komprimerade, då kan vi plötsligt uppleva huvudvärk. Spänningshuvudvärk. Det sker på samma sätt som exempel 1 men är kanske någonting som är enklare att förstå för att det är något vi ofta kan uppleva.




Ett tredje exempel kan vara när vi utsätts för mycket negativ stress i vårt liv, och vi får svårt att lugna ner våra tankar. Hjärnan går på högvarv och produktionen av hormoner kan rubbas så det i sin tur medför hudproblem, sömnbesvär eller magkatarr.



Ett problem som inte blir löst vandrar vidare tills vi inte står ut något mer och tar tag i det. Vår kropp är så pass smart byggd, att vi blir tvingade pga smärta. Då kan det kännas som en lång väg att vandra, eftersom vi inte kan ta några genvägar. Vi måste gå tillbaka hela vägen, bocka av alla steg precis som när vi skalar en lök, tills vi tillslut är framme vid kärnan av problemet. Men även om vägen är lång så är det värt det i slutändan. Vägen känns oftast längre innan man börjat gå. Kan man dessutom få hjälp, assistans, så att kroppen lättare ”hittar tillbaka” så kan vägen ibland bli oväntat kort.

Jag har i många behandlingar blivit påmind om hur vår kropp ständigt söker sig till hälsa. Så fort den får lite hjälp så sker det någonting så att den hittar tillbaka till sin originalrörelse och med det försvinner besvären och smärtan lättar.

Att förstå att våra kroppar är en hel form, ett gemensamt ”organ” som har många funktioner är i skolmedicinen inte alltid ett vanligt tänk, men att allt hänger ihop och behövs av olika anledningar det kan vi väl vara överens om?

  • Comments(0)//blogg.livranweg.se/#post19